En tanke som slår mig i stort sätt dagligen, som får mig till att må ganska dåligt och känna mig ensam är att inte ha en bästa vän. Jag saknar verkligen att ha den där bästa vännen man kan göra allt med, prata om vad som helst med, skratta och gråta tillsammans. Det gör ont att inte ha en sådan. 

 

Varför lyckas alla andra komma så bra överens med varandra? Är jag annorlunda? Hur framstår jag i andras ögon egentligen? Som en bitch, som en tråkig nörd eller bara ointressant? Funderar på det hela tiden. 
Jag har vänner, riktigt bra sådana och så har jag killen men jag känner mig ändå ensam. Jag vill ha en bästa vän, en tjej jag kan vara mig själv med, en som är mer som mig dvs neutral, ärlig, öppen och lika efterbliven som mig.

Existerar det ens en sådan individ eller är tjejer bara svårare att komma överens med? Jag fattar det inte. Förut hade jag många tjejpolare, idag har jag bara några få. Är det jag som har förändrats? Vad har förändrats i så fall? I don't get it.. 

Har varit dåligt med uppdatering på bloggen senaste dagarna. Har inte haft någon inspiration eller lust till att blogga och så vill jag heller inte slänga upp massa inlägg om min vardag. Mitt liv är inte spännande överhuvudtaget liksom. 
Idag är det finfint väder i alla fall och måendet är på topp! Har drömt massa mysiga drömmar inatt om killen, är så glad över att jag har honom :3 

Haha, Battlefield friends är så jäkla bäst! Har lirat Bf3 ett litet tag nu och ser mig själv som den där nooben i videoklippen. Det är inte alltid så lätt haha..

 

Hann förresten inte blogga något igår. Jag hade fullt upp, skola, vårdcentral och sen stack jag och min fina kille till Kalmar. Var skönt att komma iväg även om det bara var för några timmar. Jag hade kul i alla fall och med mig hem fick jag en ny väska och en Steelseries musmatta! Nästa inköp blir en gamingmus! ;>

 

Sitter och myser till en skräckfilm, The Possession med killen och hans brorson. Har sett ungefär halva filmen nu och den är helt okej, inte speciellt läskig dock men jag kollar ju i stort sätt på skräckfilmer hela tiden så jag är härdad. 
Sinister som jag såg på bio var i alla fall läskig. :3

På måndag börjar helvetet igen, då har jag inlämningsuppgifter och ett muntligt prov att fixa. Jag ser verkligen inte fram emot denna terminen på komvux. Jag känner mig helt slutkörd redan nu och hade jag kunnat så hade jag studerat på deltid.
På komvux är det högt tempo och eget ansvar som gäller (känn dig pressad och stressad terminen ut). Jag känner mig verkligen inte mentalt förberedd inför detta men på något sätt måste jag lyckas. 

 

Jag har varit skoltrött sedan högstadiet. Hoppade från program till program på gymnasiet och tillsist så fick jag chansen på komvux. Jag har klarat en termin än så länge och har kämpat som en idiot. Hösten och vintern är dessutom årstider som känns äckligt tunga för mig så jag hoppas verkligen att jag får mer energi nu till våren. Längtar tills solen och värmen kommer..

Runt varje nyår så brukar jag alltid försöka klura ut några nyårslöften. Dock så håller jag dom aldrig ändå så det känns fett onödigt. Förut har jag haft nyårslöften som att sluta röka, det har inte fungerat överhuvudtaget. Jag var påväg att sluta i somras men det gick som det gick och idag röker jag mer än vad jag gjorde förut. Jag har dessutom fått för mig att jag ska börja träna, har det hänt? Nej.

I år tänker jag inte ha några nyårslöften, istället ska jag sätta upp mål som jag ska försöka uppnå innan nästa årsskifte så mina mål är;
- Fortsätta jobba på mitt självförtroende och inte ta allt på så stort allvar
- Skaffa ett sommarjobb
- Påbörja körkortet

- Trappa ner på rökningen
- Ta tillvara på tiden, leva!

 

Nostalgi! Första gången jag såg Salad Fingers var nog i högstadiet tillsammans med en gammal tjejpolare. Riktigt skruvad serie och vet inte vad det är med den som jag gillar. Salad Fingers är ju rätt söt men totally retarded! 

Har förresten suttit uppe hela natten nu då jag och killen dygnar. Vår dygnsrytm har varit helt fucked up senaste tiden så tyckte det var dags att försöka vända tillbaka dygnet. Än så länge är man väl hyftsat pigg egentligen men jag känner mig duktigt seg i huvudet. Sitter och dricker massa energidricka och försöker hålla mig vaken, blir väl duschen snart också för att klarna till lite i huvudet. 

Just nu sitter jag och reflekterar över hur år 2013 ska bli. Nyårsafton firade jag tillsammans med finaste, min familj och vänner. Det blev inte riktigt som vi hade tänkt men eftersom att vi är väldigt spontana av oss så löste vi det bra ändå. Jag fick min nyårskyss vid tolvslaget, hihi och hann träffa några av mina vänner. ♥

År 2012 har varit fullt av upp- och nedgångar. Början av året så befann jag mig i en ond cirkel, jag hoppade av gymnasiet och var extremt skoltrött. Jag gjorde många misstag under denna period men idag ångrar jag ingenting. Man lär sig av sina misstag!
Till våren så hann jag träffa min älskade syster. Det var nog vår bästa träff på väldigt länge! Det blev både utgångar och shoppingturer samt annat skoj. Längtar tills vi får denna chansen igen för jag kan verkligen vara mig själv fullt ut tillsammans med min syster, samt jag kan känna mig lite tjejig för en gångs skull.
Mot sommaren dock så gick mitt mående fortfarande upp och ner pga olika anledningar. Vi var på Metaltown, vårt tredje år och sen var vi nere i Skåne en vecka och bara chillade. Detta var hur skönt som helst då jag behövde komma bort från vår lilla hemstad.
Till hösten tog jag ett väldigt bra beslut och dumpade min dåvarande pojkvän. Vad såg jag ens hos honom? 
Detta betydde i alla fall att jag äntligen kunde fortsätta mitt liv istället för att bli kvävd så som jag blev. Jag började äntligen må bra igen och jag sökte in på komvux och tog tag i plugget vilket var väldigt bra gjort. 
På komvux träffade jag och lärde känna många nya personer. Jag träffade bl a den finaste jag har i mitt liv nu, nämligen min pojkvän. Han är totally awesome and handsome och nästan lika retard som mig, puss! ♥

Jag som person har också förändrats under detta året. Jag har väl mognat lite och skaffat mig nya erfarenheter/kunskaper. Självförtroendet har börjat bli lite bättre, det går långsamt men framåt och jag jobbar på det. 
Jag är sjukt stolt över mig själv då jag tog tag i plugget och lyckades hålla tempot på komvux och lyckades få betyg i alla ämnen förutom ett. Livet rullar på och jag tar en dag i taget.

Hela tiden sätter jag för höga krav på mig själv. Jag måste vara perfekt, jag får inte göra några misstag för då går hela världen under för mig. Det behöver inte handla om några "stora" saker, jag sätter krav på mig själv för allt jag gör. T.ex för hur jag utför en uppgift eller för hur jag beter mig. 

Ett snedsteg, dvs ett misstag gör att jag sänker mig själv totalt med nedtryckande tankar. Jag är elak mot mig själv och självförtroendet går upp och ner hela tiden.

Jag måste lära mig att kunna släppa kontrollen och sluta bry mig om vad andra tycker och tänker om mig. Jag måste sluta skämmas och kunna vara mig själv. Jag måste jobba på mitt självförtroende men det är fan inte lätt. Hur gör man?