En tanke som slår mig i stort sätt dagligen, som får mig till att må ganska dåligt och känna mig ensam är att inte ha en bästa vän. Jag saknar verkligen att ha den där bästa vännen man kan göra allt med, prata om vad som helst med, skratta och gråta tillsammans. Det gör ont att inte ha en sådan. 

 

Varför lyckas alla andra komma så bra överens med varandra? Är jag annorlunda? Hur framstår jag i andras ögon egentligen? Som en bitch, som en tråkig nörd eller bara ointressant? Funderar på det hela tiden. 
Jag har vänner, riktigt bra sådana och så har jag killen men jag känner mig ändå ensam. Jag vill ha en bästa vän, en tjej jag kan vara mig själv med, en som är mer som mig dvs neutral, ärlig, öppen och lika efterbliven som mig.

Existerar det ens en sådan individ eller är tjejer bara svårare att komma överens med? Jag fattar det inte. Förut hade jag många tjejpolare, idag har jag bara några få. Är det jag som har förändrats? Vad har förändrats i så fall? I don't get it..